UTAN KORRIDORER BLIR JAG NOG LYCKLIG

Fler och fler eftermiddagar spenderas med en filt i soffan med fint sällskap. Idag var det herrarna Hellström, Winnerbäck och Radin, vi hade det väldigt mysigt. Åt mörk choklad och drack te tills vi smälte bort. Nu har jag bara typ tre inlämningar kvar. I hemlighet kan jag berätta att jag inte alls tycker om det, men sådant får man inte säga nu när studenten bara är 17 dagar ifrån mig, så sprid inte ryktet. Annars lyckas jag få dagarna att gå utan att dö och bara det är värt någon typ av pris. Sjutton dagar, 6 timmar, femtiofem minuter och sjutton sekunder kvar till den där stunden som vi längtat efter sedan vi för första gången tog vårat steg innanför kunskapens dörrar.
Förresten det är obehagligt hur vissa saker kan etsa sig fast i ens hjärna, så att de följer med en vart man än går när annat bara rinner av. Undrar vad det beror på. Nu är jag trött på att sitta i en bänkrad i en rastlös tidig maj, men det är väl så det ska vara, även om det inte är så vi vill ha det nu.

Nu när jag vet bättre, glömde jag något smart, tog upp något osmart och blandade allting i en kastrull.

/frida ♥



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0