du grät en dag, för min skull



Måndag morgon. En riktig morgon, en verklighetens morgon. Jag har levt på rosa moln de senaste veckorna. Men nu när verkligeheten vankas vardag, när färgerna går mot grått och vitt, väljer jag ändå att flyta med. Känna att allt inte är som att gå på moln. Inget är enkelt. Inget.
Du hjälpte mig verkligen att chockartat få uppleva det idag. Igen. Jag vill inte tacka dig, men jag gör visst det ändå. Tack. Du om någon borde veta att man inte gör så här mot mig. Hoppas du hör ironin i min röst.

/frida ♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0