FridaKlaraLinnéa

Augustikväll;nitton;femtionio. Känns som att jag uppdaterar från en ödelagd stad med ett överflöd av rosor, kaféer och olyckliga människor. Jag befinner mig mitt i bland tankar, hopp, tro, löften och svek. Det kanske ska vara så här, när det går att isolera sig såhär när man bor i ett hus i världens minsta, tillsynes ödelagda stad/läs by/. Ibland blir jag så störd av tystnaden här. Men nu känns det som om något /läs någon/ öppnat mina ögon och visat en vidhöppen väg som rullar ut framför mig.

Min kärlek går till Eldkvarn ikväll .