FridaKlaraLinnéa

Vännen prata aldrig tydligare än vad du tänker. Jag är redan svag för orginella människor. Men att se hela ditt inre genom att bara se in i dina ögon gjorde det svårt för mig. Precis som när du sa att några av oss stiger upp tidigt och glatt. Men jag valde att lägga till att, de flesta stiger bara upp tidigt. Min morgon brukar bara kunna beskrivas som en omedveten verklighet. Nu ikväll håller kylan från ett öppet fönster mig vaken tillsammans med en inre värmande kopp te. Fönsterljuset hjälper mig att förstå bokstäverna. Bokstäverna är viktigast just nu. Tillsammans med meningarna. Meningarna och kapitlet hjälper mig att fortsätta fokusera. Fokusera på att snart kommer snusförnuftet säga att allt bara var en dröm. Jag vill aldrig sluta läsa. På något sätt väcker orden mig inifrån och lär mig fokusera. Men på allt utan morgonen. Jag vill inte följa jag vill äga.

Det var lite av min passion. Det där med att låta känslorna flyta ur mina fingertoppar, skapa ord där varje liten bokstav var fylld med mig, av mig. Det är som att mina sömniga fingrar vill säga någonting innan dem somnar. Återskapa ett speciellt ögonblick då staden var som kallast och natten var som mörkast. Påväg mot en lång väg av ensamhet och ånger får jag ett samtal. Ett samtal som senare leder till att Han tinar det som är fruset, både på insidan och utsidan av mig. Just nu är det för många frågetecken som byter form och blir till utropstecken. Ibland vill jag inget hellre än att ha svar, men nu vet jag inte. Det tåls att liknas med en situation man länge funderat kring. När den väl kommer så är det inte alls likadant, inte alls. Verkligheten är aldrig likadan som tankarnas föreställningar. Nä, ibland tror jag det nog är bäst att gå runt och undra lite. Man kan inte möta alla sanningar på en gång. Allt är inte bra jämt, sluta le för en stund. Det är vackert. Jag vill bara kunna räkna med dig. Räkna med att jag är fin i dina ögon när du tittar på mig. Räkna med att du vill att jag ska höra av mig. Räkna med att det känns när jag inte gör det. Räkna  med att jag kan lita på dig. Räkna med att du tänker på mig ibland. Räkna med att du säger något fint ibland. Räkna med att du vill dela med dig av din närhet ibland. Räkna med att  du vill vara där när jag somnar. Räkna med att du finns där när jag vaknar. Räkna med att du inte går om jag väljer att stanna.

Jag vet inte om jag vill bli någon annans tidsfördriv. Vet inte längre vem eller vad man kan lita på. Jag har inte hittat min plats bland alla ord och rader på ett tag. Tror att jag försöker reda ut saker i mitt liv och jag tänker nog låta allt ta sin tid. Det är dags att tänka efter. Någon gång i mitt liv vill jag känna att jag står på toppen och vart jag än ser är det ljust. Jag vill känna att livet är som att dansa på rosor, trots att stjälkens taggar skaver och att bada i ett badkar med komplimanger trots att vattnet är alldeles för varmt. Just nu handlar allting om skrattanfall och vackra händer. Jag vet att jag sagt det tidigare, men det blir en så mycket bättre verklighet när jag lever i min fantasi. Jag kanske verkar frånvarande. Men jag fångar upp allt. Varje känsla, varje ord. Sitter nu nedkrypen under täcket, blundar och tänker på allt. Verkligheten är inte så vacker, jag tänker nog blunda ett tag till. Det tar ett tag för mig, jag kanske glömmer hur man gör. Sist var himlen vit som papper ovanför. Mitt liv ger mig förövrigt hallucinationer och hjärtklappningar som biverkning. Det känns precis som natten då vi kysste all skit vi gått igenom här adjö.
Har du bedömt avståndet fel? Eller är det bara jag som tolkar fel? det gör ont att veta, men lika ont att undra.
se inte så längtansfullt mot dåtiden, den kommer aldrig tillbaka.
jag vill slita av mig mitt liv som en t-shirt
och köpa mig ett nytt med någon som dig.

jobb, jobb,jobb. Men helt okej.
Direkt efter jobbet drog vi till torpön (eller flög kanske) för att slänga oss i vattnet och träffa lite folk från gbg, som var på hos andreas. Så rose, spel, gitarr, bad och trevliga människor fixade en förbannat fin lördag! Söndagen tillbringade jag och viktoria på bryggan, med resten av familjen thaikon. fint.

OCH VÄGRAR SLÄPPA TAGET.

BEN HARPER- SEXUAL HEALING
JAMES MORRISON- THE PIECES DON´T FIT ANYMORE
TOMAS ANDERSSON WIJ- SANNINGEN OM DIG
WILLIAM FITZSIMMONS- I DON´T FEEL IT ANYMORE
KENT- MANNEN I DEN VITA HATTEN
OSKAR LINNROS- FRÅN OCH MED DU
VAMPIRE WEEKEND-HORCHATA
DANIEL ADAMS,RAY- DUM AV DIG
LUDWIG BELL- JAG ÄR EN IDIOT
THE ARK- STAY WITH ME
JOHNOSSI- MAN MUST DANCE
OSKAR LINNROS- ACK SUNDBYBERG
HÄSTPOJKEN- GITARRER OCH BAS, TRUMMOR OCH HAT
HÅKAN HELLSTRÖM- JAG VET INTE VEM JAG ÄR MEN JAG VET ATT JAG ÄR DIN
ROBERT PATTINSON- NEVER THINK
ROBERT PATTINSON- LET ME SIGN

/frida ♥ 

Jag tycker du är ganska dålig.

nej, bara förjävla lycklig!

---

Här kommer några random bilder från P&L med fina människor.
- lammkött jenny
- sugmärken
- nattliga äventyr
- kära återträffar
- tårar
- svett
- regn
- tellitubbies
- gitarr
LYCKA.

/frida ♥ 

Jag ler mot dig, för det finns inget som passar mig.

But you, and you, and you and you.
You´re just an animal developed into.
You and you and you and you.
A monkey needs to dans so do you.


Nu fick du mig precis att ångra något.

Jag är mest en stor klump av dåliga vanor, men livet leker ändå.

Solen gick ner som på beställning, det skulle inte vara samma sak om den sken.
Tänk om festivalen inte stängt så tidigt den kvällen.
Tänk om klockan tagit samma vägar som vi, när vi på tomma, blöta gator där historier flög förbi.
Och allt som vi sa då.
Tänk att man kunde säga så.
Vi gick bland TÄLT, BAJAMAJOR och BURKAR.
Och allt var så konstigt, men förbannat kul.
Det kunde ha varit någon annan, men det var jag.
Ja, vad var det egentligen som hände den kvällen?
Vad gjorde mig så förfärligt glad?
När vi gick ALKOHOLISERADE som DRÄGG, av FANTA & ROSÉ.