JAG VILL BÖRJA OM
Jag vet inte egentligen varför jag valde att starta en ny blogg. Beror nog mest på att själva nyskapandet som ger mig mer inspiration, ger en ny tändning och en nystart då man släpper det gamla och ser nytt.
Ja det är nog precis det jag behöver.
Jag behöver bli ny. Klicka mig vidare. Se nya vyer. Komma härifrån.
Jag vet inte om man vill bli imun mot saknad. Jag vet inte om man kan bli det. Men om man saknar något tillräckligt länge, så länge att saknaden som ibörjan var outärlig, då man trodde att saknaden inombords skulle hitta sina utgångar genom allt. Man känner sig sjukligt genimskådad, främst av sina vänner men även av tanten på ica, killen i skoaffären. För att sedan genomgå till andra fasen då man tror att man ska dö. Dö är rätt ord i mina öron. Det är så jag känner när jag känner en sån saknad som gör att man inte vill leva utan det. Saknaden har tagit över totalt, men plötsligt övergår saknaden i fas tre, då har man glömt att man saknar något, med glömt menar jag att man ljuger för sig själv så mycket att man tillslut lurar sig själv så man glömt bort det. Men man undrar varje dag, vad det är som gör att man inte kan le på samma sätt som man kunde då, och det är just ordet Då som får en att tänka tillbaka...minnas & sakna.
Jag vill nog bli imun mot att sakna. Ge mig lite antikroppar mot det, tack.
Ja det är nog precis det jag behöver.
Jag behöver bli ny. Klicka mig vidare. Se nya vyer. Komma härifrån.
Jag vet inte om man vill bli imun mot saknad. Jag vet inte om man kan bli det. Men om man saknar något tillräckligt länge, så länge att saknaden som ibörjan var outärlig, då man trodde att saknaden inombords skulle hitta sina utgångar genom allt. Man känner sig sjukligt genimskådad, främst av sina vänner men även av tanten på ica, killen i skoaffären. För att sedan genomgå till andra fasen då man tror att man ska dö. Dö är rätt ord i mina öron. Det är så jag känner när jag känner en sån saknad som gör att man inte vill leva utan det. Saknaden har tagit över totalt, men plötsligt övergår saknaden i fas tre, då har man glömt att man saknar något, med glömt menar jag att man ljuger för sig själv så mycket att man tillslut lurar sig själv så man glömt bort det. Men man undrar varje dag, vad det är som gör att man inte kan le på samma sätt som man kunde då, och det är just ordet Då som får en att tänka tillbaka...minnas & sakna.
Jag vill nog bli imun mot att sakna. Ge mig lite antikroppar mot det, tack.
/frida ♥
Kommentarer
Trackback
