FridaKlaraLinnéa

Det var nog när du sa, du tar ju bara små små steg, det händer ingenting det där, du måste våga chansa mer, våga se vart det bär. Ja ungefär så, och du vet att det satte sina spår. Det är nu jag vet vart mitt leende kommer ifrån.
Det är lyckan som driver mig framåt, och du är min inspiration. Du vet att jag inget begär, men jag vill ha allt. Ska jag berätta sagor för barn som är som du, nej. Jag är nu kroniskt låg. Du är min vän och vi lär oss av varann. Förresten , -snurrar din jord igen, för radion spelar vår sång? Allt som vi gör blir till pärlor. Vi kan lära av varann. Som sagor för barn som är vuxna. Jag beundrar varje steg du tar. Som gröna, röda, gula ljus.