FridaKlaraLinnéa

...ni vet den där känslan jag beskrivit innan, då du inte kan råför att dina ögon lixom krampar ihop på grund av att dina kinder formas till små, små... bollar. Leendet brukar stoppas då jag känner att kinderna börjar färgas röda, men när jag ser på dig, så går det inte. Det är lyckan som driver mig framåt, och du är min inspiration. Jag begär inget, men vill ha allt. Ibland undrar jag om kärlek dansar. Lixom varsamt med publiken, två hjärtan som håller takten, och pulsen bli musik? För du skapar en svajande känsla av knäsvaghet, skakande och en total rodnad hos mig varje gång.

---

Det var när du sa:
Du tar ju bara små, små steg.
Det händer ingenting, det där.
Du måste våga chansa mer.
Våga se vart det bär.
Följ med mig hem.
Om du är osäker, så va osäker med mig.
Bortglömda känslor, raderade tankar.
Nu minns jag igen.

Jag ville sjunga något för dig, men jag blev för full för att sjunga.

/frida ♥